Du visar för närvarande Debatt i GP om mer rörelse i skolan

Debatt i GP om mer rörelse i skolan

GöteborgsPostens den 16 januari skrev Susanna Birgersson en ledare med rubriken ”Tänk på barnen som hatar idrott”. Vi skrev ett svar som nu har publicerats på GP:s ledarblogg:

Sluta Motarbeta Initiativ För Mer Rörelse I Skolan

GP:s Susanna Birgersson sätter i sin ledare (16/1) fingret på en attityd och utbredd kunskapsbrist kring samband mellan fysisk aktivitet och hjärnans hälsa och funktion, bland annat för kreativitet, lärande och minne – rön som Brain Athletics och flera framgångsrika skolprojekt bygger på. Birgersson skriver om träningshets och överdrivet fokus på hälsa och fitness: ”motion är varken vägen till lycka eller lösningen på den svenska skolans djupgående problem”.

Stillasittandet är vår tids folksjukdom och ökar i alla åldrar. I skolan kan alla få förutsättningar att röra sig mer, oavsett stöd hemifrån och ekonomiska premisser. Fler idrottstimmar på schemat kräver långsiktiga lösningar, fler behöriga idrottslärare och trygga omklädningsrum – men det finns andra sätt att röra sig mer i skolan: aktiva raster, matte utomhus, en dans på engelskalektionen och andra ”brain breaks” är några av dem.

Det handlar inte bara om betyg och att svettas i en idrottshall, utan om att hitta och bevara rörelseglädje, röra sig mer i vardagen och skapa goda vanor för livet – och att vända en negativ polariserande trend, där ungdomar som inte idrottar på fritiden blir allt mer fysiskt inaktiva och faktiskt drabbas av sjukdomar som förr sågs främst hos äldre personer.

Fysisk aktivitet har avgörande betydelse för hälsan och bör ses som en naturlig del av livet. Mer rörelse i skolan bidrar till mer jämlikhet och skapar förutsättningar för hjärnans funktioner. Är det ens etiskt försvarbart att motarbeta detta?

Kjell Selander, ordförande i Brain Athletics

Jenny Nyberg, hjärnforskare och vice ordförande i Brain Athletics

Mikael Mattsson, organisationskonsult, kreativ ledare i Brain Athletics

Kajsa Asp Jonson, leg. dietist och ledamot i Brain Athletics

Daniel Hermansson, leg. lärare engelska och franska samt pulsledare på Vammarskolans pulsprojekt i Valdemarsvik

Mats Nahlbom, leg. lärare i matematik och NO samt pulsledare

Mike Andersson, leg. lärare i idrott och hälsa samt pulsledare

Daniel Kristoffersson, leg. lärare i idrott och religion samt pulsledare Grossvadsskolan, Finspång

Björn Wannebo, ordförande Strokeföreningen

 

Susanna Birgerssons svar på vår kommentar kan ni läsa i ledarbloggen.

Vårt svar till hennes kommentar är inskickat, men kommer inte att publiceras då de ”enbart brukar erbjuda ett repliktillfälle”. Därför vill vi gärna visa vår ståndpunkt här:

Skolans Verksamhet Optimeras Med Mer Idrott

Birgerssons svar till debattinlägget ovan vittnar om vad som tyvärr är ganska oklart för många och avslutas med: ”För hur bra det än är med fysisk träning, hör det inte till skolans huvuduppdrag, som är – eller borde vara – att lära ut kunskap.”.

Man kan se skolans uppgift på olika sätt. Ett är som beskrivet ovan; att lära ut kunskap. Men vad skolan lär ut är tämligen irrelevant om kunskapen inte internaliseras. Skolan bör istället se till att eleverna tar in och bibehåller så mycket kunskap som möjligt, vilket beskrivs i Skollagen (2010:800): ”Utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära.”.

Och det är just det fysisk aktivitet gör. Upprepade forskningsstudier visar tydligt att ökad fysisk träning gör att ämnesbetygen (språk, matematik mm) höjs. Dessutom ökar barnens välbefinnande och koncentrationsförmåga. Fysisk aktivitet förbättrar inlärning och minnesförmågor, och det sker faktiska förändringar av viktiga strukturer i hjärnan! Detta är alltså helt i linje med det som uttrycks i Skollagen.

Var tredje svensk är otillräckligt aktiv. Risken att dö i förtid är mellan 30 och 40 procent högre om man rör sig för lite. Vart tionde dödsfall hör ihop med för låg nivå av fysisk aktivitet. Mindre stillasittande kan förebygga livsstilsrelaterade sjukdomar och bygga en långsiktigt bättre samhällsekonomi. Mer fysisk aktivitet och friskvård är, och måste börja ses som en säker investering, och inte som en kostnad.

 

Kjell Selander, ordförande i Brain Athletics

Jenny Nyberg, hjärnforskare och vice ordförande i Brain Athletics

Mikael Mattsson, organisationskonsult, kreativ ledare i Brain Athletics

Kajsa Asp Jonson, leg. dietist och ledamot i Brain Athletics

Daniel Hermansson, leg. lärare engelska och franska samt pulsledare på Vammarskolans pulsprojekt i Valdemarsvik

Mats Nahlbom, leg. lärare i matematik och NO samt pulsledare

Mike Andersson, leg. lärare i idrott och hälsa samt pulsledare

Daniel Kristoffersson, leg. lärare i idrott och religion samt pulsledare Grossvadsskolan, Finspång

Björn Wannebo, ordförande Strokeföreningen

Lämna ett svar