En studie från september 2026 om fysisk förmåga och hjärnans åldrande ger Brain Athletics anledning att återvända till en fråga som följt oss sedan starten: Om vi menar allvar med Idrott hela livet, hur behöver då idrotten förändras?
Ny forskning
Studien, publicerad i npj Aging den 16 september 2026, undersökte samband mellan fysisk förmåga och olika mått på hjärnans hälsa hos äldre personer. Resultaten är intressanta, men en observationsstudie kan inte ensam visa att träning orsakar förändringarna. Den skillnaden mellan samband och orsak är central för oss.
Våra rötter
För Brain Athletics är kopplingen mellan kropp och hjärna ingen ny upptäckt. Peter Erikssons banbrytande forskning om nervcellsnybildning hos vuxna människor blev en del av den vetenskapliga bakgrund som inspirerade oss. Hans kollegor och efterföljare fanns nära föreningen.
Bland dem som på olika sätt medverkat i Brain Athletics föreläsningar och samtal finns Michael Nilsson, Georg Kuhn, Christian Blomstrand, Jenny Nyberg, Maria Åberg, David Åberg och Thomas Lindén – och många, många fler. De har bidragit med olika perspektiv på bland annat hjärnans plasticitet, fysisk aktivitet, stroke, rehabilitering och hälsa genom livet. Det här är exempel ur en betydligt större krets, inte en fullständig förteckning över alla medverkande.
Brain Athletics samarbetade med forskare och stödde Peter Erikssons minnesfond. Forskningen har sedan fortsatt att utvecklas, bland annat inom rehabilitering, psykisk hälsa och fysisk aktivitet som del av behandling. Det vill vi återkomma till med särskilda presentationer av forskarnas arbeten.
Vetenskapsfestivalen
Vid Vetenskapsfestivalen i Göteborg 2011 väckte ett föredrag av Georg Kuhn, forskare inom hjärnans plasticitet och nervcellsnybildning, viktiga frågor om rörelse och hjärnhälsa. Festivalen gjorde det möjligt för forskningen att nå utanför universitetets väggar och möta människor från föreningslivet. Det är Brain Athletics djupt tacksamt för.
Brain Athletics blev ett tydligt exempel på vad sådana möten kan leda till. Den medicinska och vetenskapliga delen var viktig: Christian Blomstrand och Thomas Lindén hade bland annat medicinska moderatorroller, och forskare och andra sakkunniga föreläste både inom föreningen och i andra sammanhang. Men verksamheten var mycket bredare än så. Föreningens egna medlemmar och styrelseledamöter bidrog med sina olika expertkunskaper. De medverkade som föreläsare, samtalsledare och aktiva deltagare. Många av gästerna fortsatte dessutom att engagera sig som medlemmar och blev ovärderliga för föreningen. Genom åren välkomnades också en lång rad uppmärksammade gäster från idrott, forskning, politik och samhällsliv, bland annat i anslutning till Vetenskapsfestivalen. Den rika historien – och människorna bakom den – förtjänar en egen artikelserie. Här lyfter vi främst den medicinska och vetenskapliga bakgrunden till vårt ledord Idrott hela livet.
Göteborgs Jubileumslopp
Vetenskapsfestivalen var en årlig möjlighet för Brain Athletics att samla krafter och nå ut med sina budskap. Från 2013 blev Göteborgs Jubileumslopp en annan viktig samlingspunkt. Under flera år förenades loppet med föreläsningar och intervjuer med idrottare, forskare, läkare och andra intressanta gäster.
Loppet hade också ett konkret forskningsändamål. Enligt föreningens upplägg avsattes 50 kronor per deltagare till hjärnforskningen genom Peter Erikssons minnesfond. På så sätt förenades fysisk aktivitet med kunskapsspridning och ekonomiskt stöd till forskningen. Hur många år loppet genomfördes får vi återkomma till när historiken har kontrollerats.
Idrott hela livet
Björn Eriksson, tidigare ordförande i Svenska Friidrottsförbundet och en mångårig företrädare för friidrotten, hör till dem som gjort uttrycket Idrott hela livet känt inom idrottsrörelsen. När vi talades vid den 4 november 2026 hade han just gått nio kilometer och satt på spårvagnen. Han berättade att han levde lite efter sina egna deviser och gladde sig åt att Brain Athletics använder uttrycket som ledord. Vem som först formulerade orden behöver vi inte avgöra. Det viktiga är att visionen också får följder för föreningarnas organisation, resurser och prioriteringar.
Hur välkomnar vi den som aldrig tävlat? Den som slutar med elitidrott? Den som återkommer efter sjukdom? Den som vill börja vid 70 eller 80 års ålder? Och hur värderar vi en förenings förmåga att hålla människor aktiva under många år?
Alla åldrar
Ett glädjande tecken är att Riksidrottsförbundet och Svenska Friidrottsförbundet uppmärksammar och stödjer utveckling av verksamhet för äldre, bland annat genom möjligheter att söka projektmedel. Aktuella villkor och utlysningar behöver förstås kontrolleras av varje förening.
Men vi får inte göra 65+ till en isolerad ö. Träningens innehåll, belastning och återhämtning behöver anpassas till individen. Samtidigt är mötet mellan generationer en av idrottens stora tillgångar. Barn, vuxna och äldre ska kunna dela förening, gemenskap och rörelseglädje – även när själva träningspassen ser olika ut.
Från ord till handling
Brain Athletics återstart handlar inte om att bara återberätta vår historia. Vi vill följa forskarna och den forskning som utvecklats sedan våra tidigare samarbeten, granska nya resultat kritiskt och föra samtalet vidare till föreningar och människor i alla åldrar.
Vi vill ställa frågor om träningsdosering, återhämtning, hjärn- och hjärthälsa, social gemenskap och hur idrotten kan öppnas för fler. Också resultat som utmanar våra övertygelser ska få plats.
Idrott hela livet är ett löfte. Nu måste vi skapa förutsättningarna för att hålla det.
Källor
Forskningsstudie: Associations of physical fitness with brain structure, pathology and cognition in cognitively normal older adults, npj Aging, publicerad 16 september 2026. Originalstudien.
Eriksson P.S. med flera (1998), Neurogenesis in the adult human hippocampus, Nature Medicine. Originalstudien.
Brain Athletics egen historik.
Löparna fortsätter
Göteborgs Jubileumslopp kan ha genomförts för sista gången. Men en annan del av arvet lever vidare med full kraft. År 2013 bildade Brain Athletics en träningsgrupp tillsammans med tre friidrottsföreningar: Göteborgs Kvinnliga Idrottsklubb (GKIK), Sävedalens AIK (SAIK) och IF Kville. Den gemensamma löpträningen fortsätter än i dag.
Sedan starten har träningen varit närmast obruten. Enligt vår egen erfarenhet har vi bara gjort ett sommaruppehåll på en månad under alla dessa år. I måndags samlades 40 löpare på arenan i höstkylan. Bilden nedan är från det passet.
Lopp kan komma och gå. Men när människor fortsätter att mötas, träna och dela rörelseglädjen år efter år blir Idrott hela livet något mer än en devis. Det blir verklighet.
