FORSKNINGSARTIKEL
Fjorton år senare har forskningen gett allt starkare stöd åt den kunskap som inspirerade Brain Athletics.
Vi återkommer ständigt till sambandet mellan rörelse och hjärna. Det vore kanske märkligare om vi inte gjorde det. När Brain Athletics växte fram tog vi fasta på forskning som kopplade god kondition till bättre hjärnhälsa och lägre risk för stroke, depression och demens. Vi ville sprida kunskapen och använda den som argument för rörelse, gärna tillsammans med andra.
Forskningen om hjärnans plasticitet var också viktig. Vi kände till nervcellernas förmåga att bilda nya kopplingar och intresserade oss för neurogenes, alltså nybildning av nervceller. Hippocampus, som är betydelsefullt för minne och inlärning, var ett särskilt intressant forskningsområde. Hur omfattande nybildningen är hos vuxna människor diskuteras fortfarande.
Hippocampus hjälper oss bland annat att bilda och organisera nya minnen. Det handlar om att komma ihåg sådant vi upplevt och att lära oss nytt. Minnet var däremot inte lika tydligt uttryckt i vårt första budskap. Det ingick snarare som en del av den bredare frågan om hjärnhälsa och demens. Kan en promenad, ett löppass eller regelbunden träning bidra till att vi bevarar vår förmåga att minnas när vi blir äldre?
Sedan dess har vi gjort åtskilliga utflykter i forskningens värld. Vi har följt spår som handlar om åldrande, hjärnhälsa och miljöberikning, det som inom neurovetenskapen kallas berikade miljöer. Genom föreläsningar, samtal och texter har vi utforskat hur rörelse, gemenskap och stimulerande upplevelser kan samspela. Men sambandet mellan rörelse och hjärna har vi aldrig riktigt lämnat.
Och nu får vi anledning att återvända igen.
En forskningsöversikt från 2026, som sammanställde 227 studier, ger ytterligare stöd för att fysisk träning kan förbättra minnet och tankeförmågan även hos äldre människor.
Forskningen fortsätter att undersöka vilka mekanismer som ligger bakom effekterna, bland annat förändringar i nervcellernas kopplingar och hjärnans plasticitet. Sambandet mellan fysisk aktivitet och hjärnhälsa är i dag betydligt mer etablerat än när vi började, även om många detaljfrågor återstår.
Det känns tillfredsställande att efter fjorton år återvända till ett av de forskningsspår som från början inspirerade oss och finna att det fortfarande utvecklas. Vi har fått fler svar, men också fler frågor.
Inspirerad av det här ger sig redaktören ut på sin dagliga tur.
Vetenskaplig referens: British Journal of Sports Medicine (2026).
