Blogg

Peter Österberg är Brain Athletics ostligaste medlem. Vi träffades när han föreläste på Vetenskapsfestivalen om kreativitet sett ur ett psykologiskt-antropologiskt perspektiv.

Peter upprätthöll redan då en tjänst i Helsingfors där hans forskning gällde matproduktionens framtid.

I den här artikeln, skriven exklusivt för Brain Athletics, för han oss bakåt i tiden och pekar på kopplingar mellan människans utveckling och den mat vi ätit och äter. Han pekar på sambandet mellan dagens matkonsumtion och de välfärdssjukdomar som drabbar oss och ger rikligt med källhänvisningar. I Brain Athletics framhäver vi alltid rörelsens betydelse för hjänhälsa. Att Peter inte tar upp den delen också beror bara på utrymmesbrist-han rör sig oerhört mycket och lever som han lär såväl vad gäller hans kost och motion.

Jag som i alla mediala sammanhang framför budskapet om livsstilens betydelse för vårt välmående är mycket medveten om vissa svagheter vad gäller min egen kost, i synnerhet ätande av sötsaker och kolhydratrik mat. Därför är jag tacksam att Kajsa och Peter och Michael Mosley finns och kan ge mig riktlinjer där de saknas. Som vi alla uppmärksammat följer de kostråd vi översvämmas av inte nån enhetlig linje .Sett ur mina amatörögon verkar det ändå finnas en gemensam hållning oavsett vad man i övrigt förespråkar.

En reduktion av sockerintag och processad mat.

OK, här nedan Peters syn på kost.

//Kjell

VAD VI SKA ÄTA FÖR ATT UPPRÄTTHÅLLA FYSISK OCH MENTAL HÄLSA

I takt med att barnfattigdom och avskogningen av Amazonas minskat samt att antalet isbjörnar ökat, tre viktiga indikatorer som beskriver hur världen blivit ett allt bättre plats att leva på, har välfärdssjukdomar fått en närmast lavinartad utbredning. Den kanske mest kända fysiska åkomman – typ-2 diabetes – ackompanjeras av en mental åkomma: neuroticism – oro för framtiden. Som en respons på det ovan nämnda har olika dieter poppat upp som svampar ur jorden. Förespråkarna har det gemensamt att de utlovar snabba resultat på fysisk eller psykisk hälsa. Dessa motsägelsefulla komplexiteter blir utmanande för vårt sinnes rationella förmåga att laborera scenarier framåt i tiden (Gilbert & Wilson, 2007).

När vi oroar oss för framtiden har vi svårt att ta till oss rationella fakta som beskriver världens utveckling. Det leder också till dåliga beslut beträffande matvanor; allt fler tenderar att konsumera processade och ultra-processade produkter som innehåller näringsfritt socker och andra raffinerade kolhydrater. Det finns ett orsakssamband mellan konsumtion av socker och andra raffinerade, processade och ultra-processade kolhydrater och välfärdssjukdomar som fetma, metabolt syndrom, icke-alkoholrelaterad fettlever,Typ 2 diabetes och så vidare (Hall et al. 2019; Lustig, 2017; Paschos & Paletas, 2009; Yudkin, 1972). Mantantzis et al (2019) visar dessutom i sin meta-analys, att “kolhydratprodukter” inte har någon positiv inverkan på vårt känslotillstånd, snarare tvärtom.

Som motvikt till sockret och de processade produkterna har läkaren och fetmaforskaren Robert Lustig skapat en modell – 4C – som han menar kan gynna både fysisk och mental hälsa: (1) Umgås face-to-face med andra människor, (2) bidra till andra på ett altruistiskt sätt, (3) sov, träna och ägna dig åt en uppgift i taget. Och så det sista C:et: laga maten själv.

Att just äta och dricka tillsammans medför frisättning av endorfiner som genererar upplevelse av välbefinnande (Dunbar, 2017).

Folk frågar mig regelbundet vad de kan göra för att förbättra sin fysiska (och mentala) hälsa. När jag föreslår att de ska laga maten själv är en vanlig respons: – jag har inte tid. En mer trolig förklaring är att kunskapen om hur man lagar mat gått förlorad eftersom allt fler köper färdiga produkter. Men om vi ändå ska följa Lustigs 4C, vilka råvaror ska vi då välja?

Genom att titta bakåt i tiden kan vi lära oss mer om hur vår art – Homo Sapiens Sapiens – utvecklats och varför. Vår så kallade ‘linje’  startade för ~6 miljoner år sedan när våra förfäder delade väg med schimpanserna (Pobiner, 2016). Ett par miljoner år senare började de lägga animaliskt baserad mat på ’tallriken’ (Mann, 2018). Efter mer än 10 års grävande i Afarregionen i norra Etiopien presenterade Jessica Thompson och hennes forskarteam en ny teori. Fynden, som dateras 3,6 miljoner år tillbaka i tiden, pekar på att våra förfäder började slå stenar på ben från stora döda djur för att komma åt benmärg (Thompson et al. 2019). Benmärg i rik på mikronäringsämnen som inte finns i vegetariska alternativ, t ex. hemjärn, zink och vitamin A.

Effekten av de ändrade måltidsvanorna blev att deras händer ändrade form, deras hjärnor började expandera och deras tarmsystem började reduceras (Aiello & Wheeler, 1995; Williams-Hatala et al. 2018). 800 000 år senare etablerades vårt genus – Homo (Villmoare et al. 2015). Expansionen av deras hjärnor pågick under kommande klimatförändringar och gav utrymme för en ny mental förmåga – social kognition. Etableringen av vår specifika art följdes av ytterligare mentala förmågor som grammatiskt språk samt något som kallas exekutiva funktioner (Coolidge & Wynn, 2018). Med denna triad av mentala funktioner kunde det första brödet bakas för ca 14 400 år (Arranz-Otaegui et al. 2018). 1500 år senare bryggdes det första ölet (Liu et al. 2018) …

Jämfört med andra däggdjur har vi människor en abnormalt stor hjärna. Och likt en högpresterande motor förbrukar den mycket energi och kräver högoktanigt bränsle; 20-25 % av den energi vi konsumerar går till att hålla igång hjärnan och enligt nutritions-psykiatrikern Georgia Ede krävs konsumtion av Docosahexanoiskt (DHA) och Eicosapentanoiskt (EPA) fett för att vårt psyke ska kunna upprätthålla normalfunktion (Ede, 2019). Vi behöver också konsumera något som heter kolin för att minska risken att drabbas av demenssjukdom (Ylilauri et al. 2019) (Dr. Smith. (2019). What is Choline & Why is it Important? YouTube). Det korresponderar med studier av personer (2 %) som valt bort animaliskt baserad mat; de rapporterar sämre mentalt välbefinnande, större oro framtiden och svårigheter med sociala situationer (Dobersek et al. 2020; Forestell & Nezlek. 2018; Nezlek, Forestell & Newman, 2018; Nezlek & Forestell, 2020; Planté et al. 2019).

Beträffande fysisk hälsa visar två aktuella studier att animaliskt protein är avgörande för benhälsan (Itkonen et al. 2021; Tong et al. 2020). Andra studier visar att mejerifetter, dvs. mjölk, ost och smör, är gynnsamt för hjärthälsan (Dehghan et al. 2018; Trieu et al. 2021). Forskargruppen NutriRecs har i en rad studier avvisat påståendet att det skulle vara hälsofarligt att äta kött (Han et al. 2019; Johnston et al. 2019; Zeraatkar et al 2019).

När vi laborerar scenarier framåt i tiden om mat, då finns det en poäng att försöka ändra perspektiv, från makronutrienter och dieter till mikronutrienter. Totalt behöver vi människor regelbundet konsumera 30 mikronutrienter för att upprätthålla fysisk och mentala hälsa: 13 vitaminer, 15-16 mineraler, kolin, DHA och EPA fett. Och de behöver konsumeras tillsammans.

————————————————————–

Peter Österberg är Fil Dr. psykologi, speciellt om prospektivt tänkande.

2018 – 2021 var Peter Österberg forskningsledare vid Helsingfors universitet, för ett projekt vars syfte var att utforska framtidens matproduktion från ett perspektiv av entreprenöriellt tänkande.